Din varukorg är för närvarande tom!
Kategori: Julkalender 2023
“Organic first” – En överlevnadsstrategi
När jag funderar över framtiden för marknadsföring landar jag ofta i att ett företag inte kommer kunna stå sig i konkurrensen utan att sätta organiskt först. Vi som kunder använder allt mer ofta sök-funktionaliteter som navigationssätt (en anledning till att vi pratar om “social search”, men mer om det i senare inlägg) och när vi scrollar sociala medier så snöar vi in oss på nischat innehåll. Kundresan är i tydlig förändring.
Den extremt kreativt komplexa världen vi marknadsförare, företag och kreatörer verkar inom idag får många att undra om att försöka konkurrera med innehåll är värt det. Många tar den enkla vägen till att skörda lågt hängande frukter och göra det med minsta möjliga kreativ insats.
Att annonsera har aldrig varit billigare. Att köpa sig kunder har aldrig varit billigare. Visst, kostnaden för sökord på Google har ökat, men algoritmerna är bättre på att nischa in och verktygen är tillgängliga för fler. Utmaningen med en strategi som går ut på att köpa sig kundens uppmärksamhet är att den exponentiella tillväxttakten ofta uteblir.
Det som gör att klickkostnaden ökar drastiskt är inte bara att fler vill annonsera utan att våra kundernas krav på innehåll har ökat. Vi förväntar oss kvalitet och nytänkande idéer. Annars scrollar vi vidare.
Kreativitet som konkurrensfaktor
I en rapport från Sveriges Annonsörer lyfts kreativa kampanjer och relationsbyggande innehåll som exempel på vägen till framgång. Sveriges Annonsörers studie menar att nå nya kunder med klassiska “Fame”-kampanjer är det bästa sättet att konkurrera. Marknadsavdelningar måste därför fortsätta investera i kreativitet som kan bygga en stark varumärkesplattform.
Jag tror lösningen på vad vi bör lägga fokus på finns någonstans emellan. Min starka övertygelse är att inget företag kommer överleva utan en plattform av organiskt innehåll. Med det menar jag allt från beskrivande texter på en plattform till användarinnehåll (UGC, user generated content) på andra plattformar.
När jag besökte Websummit i november 2022 pratade alla stora bolag om hur de tog sig an komplexiteten i medialandskapet. Många marknadschefer på globala varumärken menade att de inte längre äger kanalerna kundernas uppmärksamhet, utan att de måste gå genom kreatörernas kanaler. Flera marknadschefer berättade även hur AI-verktyg, både för skapande och insikt, hjälpt dem att ta sig an “creative complexity” och öka innehållsskpande för egna kanaler.
Allt jag hör, även inom annonserings-spaningar, talar för att vi behöver en stark innehållsplattform för att överleva.
Jag är bias. Ni vet jag älskar det sociala. 2012 lämnade jag reklambranschen och anställdes av ett riskkapitalbolag för att hjälpa deras portfolio-bolag inom e-handel med att öka organiskt innehåll. Redan då började konkurrensen för e-handel bli för stor, och affärsmodellen att rekrytera kunder snabbt via Google Ads började brista tack vare ökade CPC (Cost per click) priser. Jag har kämpat att övertyga om vikten av organiskt innehåll sedan dess.
Vad innebär “organiskt först”?
Organiskt betyder kortfattat “icke betalt”. De kanaler vi vanligtvis klassar som organiska är vår webbplats, och de icke-betala visningar vi får på Google genom att sökmotoroptimera vårt innehåll, samt våra sociala medier. Med andra ord; allt vi skapar vars spridning vi inte behöver betala för.
Runt år 2010 så skaffade alla organisationer sig en SEO-stratagi. Vi förstod att indexera text från våra webbplatser var vägen att få potentiella kunder att hamna på vår webbplats. Vi kartlagde vilka sökord och sökfraser vi kunde konkurrera med som också låg inne. Idag pratar vi mer om att SEO-optimera efter kundresan och förbättra användandet av våra webbplatser.
År 2023 ser världen lite annorlunda ut. Framförallt har verktygen utvecklats och nu kan många fler typer av innehåll indexeras. När vi pratar om att innehållsoptimera idag menar vi även element i bilder och videos samt tal. Att optimera för vår målgrupps sökbeteenden har blivit mer komplext – men vilket typ av innehåll vi ska skapa har blivit tydligare!
MEN. Organiskt först innebär inte att vi helt ska utesluta betalda kanaler, som annonsering och betalda samarbeten med influencers. Organiskt först innebär istället att vår strategi är att säkerställa att våra marknadsaktiviteter och kampanjer/aktiveringar är gångbara i organiska kanaler först och att vi stöttar aktivitet genom att köpa spridning.
Vad krävs för att lyckas med organiska kanaler?
Kortfattat; Ett tydligt varumärkeslöfte, nyfikenhet på omvärlden och trender samt en känsla för communities. Lite teknisk kunskap skadar inte heller!
För att arbeta med organiska kanaler behöver vi förstå dimensionerna av olika typer av innehåll, samt vilket jobb olika typer av innehåll gör. Visst innehåll pratar brett med den stora massa, visst innehåll får stor spridning i nischade kanaler och visst innehåll bygger relation. För att konvertera behöver vi skapa innehåll på ännu ett sätt! Det handlar om att jobba i flera kanaler och nivåer samtidigt om vi vill optimera för största möjliga framgång.
Önskelista för 2023
För 2023 önskar jag mig detta av marknadsförare:
- Fler tydliga varumärkeslöften – Säg hejdå till ängslighet, gör undersökningar och arbeta för att bli mer tydliga i vad målgruppen kan förvänta sig.
- Användaroptimerat innehåll som är sökbart på alla plattformar – Vilket jobb gör innehållet och vilket beteende sa det generera? Skapa med det i fokus! Med rätt sökbara element såklart.
- Minst en community manager på varje företag – En person som är inne i det community som företaget vill nå, och som utbildas internt i företagets affär, kommunikation och sälj.
- På-riktigt-strategi för influencer marketing – Kreatörerna äger plattformarna. Så är det! När du tar fram din innehållsstrategi behöver du också fundera på hur din berättelse ska tas vidare. Hitta influencers/kreatörer som gör samma sak som du önskar göra. Större konton visst, men framgången 2023 ligger i att hitta de nischade!
Det här är anledningen att jag tog fram kursen “Innehållsmarknadsföring – Nya kunder genom organiska kanaler“. Jag tycker många är svindåliga (pardon min ärlighet) på organiska kanaler idag och jag är less på marknadsförares ursäkter med “vi har inte resurser”. Vi börjar den 12 februari – Häng på! Koden “julkalendern” som ger 15 % rabatt gäller även på den här kursen!
Datadrivna prioriteringar
En bra plan sparar tid. Så även rutiner för hur du tar beslut! En stor tidstjuv, förutom velande, är tyckande.
Den datadrivna marknadsföraren (Growth Marketer) samlar på perspektiv och ser det som en viktig del att komma närmre sanningen. Politiska tyckanden och åsikter för att göra kollegor och andra nöjda däremot tar tid. Jag tror att marknadsföring har en viss roll i en organisations intressent-politik, men vi får inte glömma att kundens perspektiv är vad vi marknadsförare jobbar främst för.
Hur gör vi för att eliminera tyckanden?
När vår marknadsstrategi är på plats, och alla fått säga sitt om dess inriktning, är vi överens om de övergripande målen. Vi har våra satta KPI’er och metrics samt en taktisk plan för hur vi ska ta oss an våra mål. Nu börjar det riktiga arbetet!
Marknadsförarens viktigaste uppgift är att vara nyfiken på målgruppen, ställa frågor om de olika målgruppssegmenten och deras kundresa för att sedan skapa aktiviteter som svarar på dem. Den största utmaningen du har som datadriven marknadsförare är att bryta ned dina mål, utmaningar och aktiviteter i mindre beståndsdelar.
Tyckanden minskar om en organisation har ett perspektiv att aktiviteter går att genomföra i mindre skala för att minska risker. Genom att minska risker kan vi känna oss trygga att vi är i kontroll. Att se våra marknadsaktiviteter som en ständig möjlighet att optimera utfallet till det bättre är ett perspektiv som driver tillväxt både insiktsmässigt och ekonomiskt.
Att arbeta efter “growth wheels”-modellen kan hjälpa dig att anamma ett insiktsdrivet perspektiv och minska risken för misslyckanden.
När du arbetar med Growth Wheels gör du det i de här stegen:
- Gör observationer – Från historik data (Google Analytics) eller möjligheter i omvärlden
- Utformar hypoteser – Komma med påståenden om vad som kan vara lösning och bryta ned dem i så små delar som möjligt
- Testar och implementerar – Genomföra aktiviteter eller göra förändringar på webbplats
- Utvärderar – Är det här något vi ska göra i större skala?
Exempel på hur du gåt tillväga
Du börjar med att göra en observation och ställer frågan “Varför genererar vår Facebook-annonsering genererar ingen försäljning?“
En duktig marknadsförare vet att svaren kan vara många. Därför börjar du komma med påståenden/hypoteser om vad som kan vara problemet:
- Vi hittar inte rätt målgrupp och behöver göra målgruppsinställningarna bredare
- Vi hittar inte rätt målgrupp och behöver göra målgruppsinställningarna smalare
- Vårt budskap är inte tydligt nog
- Det kreativa i annonsen är inte tilltalande
- Målgruppen behöver få se flera annonser med olika budskap innan de köper något
- Landningssidan svarar inte upp till mottagarens förväntan
- Erbjudandet kommer för snabbt på landningssidan, mottagaren vill klicka sig vidare några steg innan den köper
- Erbjudandet ligger för långt bort och kräver för många klick
- Kassan är krånglig
Du kan säkert bryta ner mina förslag i ännu fler beståndsdelar.
Hur blir man duktig på att bryta ner aktiviteter?
Det finns ett enkelt svar; Lär dig mer om kanaler, verktyg och marknadsföring. Desto mer du kan om ett ämne ju mer vet du om alternativen på lösningar.
Erfarenhet hjälper dig eliminera alternativ, men glöm inte fastna i ett tankesätt och egna sanningar. Growth Mindset är också viktigt för att lyckas.
Hur prioriterar vi?
När du ser över din lista med förslag på aktiviteter och hypoteser du vill testa behöver du utvärdera i vilken ordning du ska prioritera dem.
Du kan inte prioritera om du inte har ett mål. Därför måste du gå tillbaka till din marknadsstrategi och fundera på vilket resultat du vill optimera för. Nu handlar det mindre om vad andra tycker utan vilket resultat du ska nå.
Eisenhowers Decision Metrics är en enkel och välanvänd metod som är en bra start för att komma igång. Såhär ser den besluts-matrisen ut:
Enkelt va? Det som är viktigt och bråttom ska prioriteras och det som inte är viktigt eller bråttom ska elimineras.
Vad är viktigt?
- Måluppfyllelse – Kommer aktiviteten hjälpa mig ta mig närmre mitt mål?
- Insiktsdriven – I vilken grad kommer aktiviteten bidra med nya insikter?
- Användarandel – Hur många användare/kunder kommer påverkas av aktiviteten?
- Implementation – Hur omständig är aktiviteten att implementera?
Vad är råttom?
- Implementation – Hur mycket tid kräver implementation av aktiviteten?
- Resultat – Hur länge behöver vi samla in data för att få ett statistiskt säkerställtresultat?
- Deadline – När behöver aktiviteten vara implementerad för att vara relevant?
Genom att poängsätta varje aktivitet i din plan efter dessa faktorer kan du lättare se vad du ska prioritera
Även om Eisenhowers Decision Matrics är en bra start för dig som vill komma igång med att bli bättre på att prioritera finns det en ocean av ramverk där ute som kan göra dig ännu bättre på att prioritera. För dig som vill nörda ner dig lite till rekommenderar jag den här artikeln från Daniel Hansson där han berättar om sitt ramverk för att “Scorea hypoteser”. Han har även blivit intervjuad om detta i Rebel and Bird podden där han beskriver hur de arbetat med growth på SVT.
Hjälp på vägen i min freebie för taktisk planering!
I min freebie för taktisk planering hittar du en flik som heter “actions”. Där kan du komma igång med att bryta ner aktiviteter i fler delar och prioritera dem
Gör såhär veckovis:
- Börja med att fylla i dina metrics (north star och input)
- Gå sedan till din taktiska plan och kolumnen “operationell action” och mata in en action i en ruta i kolumnen “observation/fråga”
- Bryt ned varje observation/fråga i fler hypoteser och definiera vilken aktivitet hypotesen innebär samt vad du ska mäta för varje aktivitet
- Betygsett varje aktivitet efter Eisenhowers Decision Matris och se vilket poäng du får
- Skriv sedan om det är något du ska göra, planera, delegera eller eliminera för den här veckan
Lycka till! Om du inte orkar ställa om och jobba på det här sättet nu rekommenderar jag dig att anmäla dig till kursen “Datadriven Marknadsföring” som startar den 14 januari. I den kursen på 4 veckor får du mer stöd och fler perspektiv i att jobba mer med de här frågorna. Rabattkoden “julkalendern” ger dig just nu 15 % rabatt!
Glöm inte taktiken!
Marknadsförarens största bristvara är varken kreativa idéer eller kunskap om teknik – det är tid. En marknadsförare idag behöver bred kunskap om hur plattformar fungerar och en bra kreativ process för att kunna konkurrera om uppmärksamhet.
För att spara tid behöver du vara duktig på att prioritera. För att eliminera momenten att prioritera kan du planera bättre – men för att bli bra på att prioritera behöver du optimera dina taktiker för hur du gör något.
Det finns massor av olika sätt att arbeta på med marknadsföring. Med taktik menar vi inte vad du ska göra utan hur du gör det. Din taktiska plan tar du fram för att bestämma på vilket sätt du ska arbeta för att nå det mål du satt upp. Mål och argumentation kring varför tar du upp i din strategi.
Strategi vs taktik
Din strategi är vad du kan luta dig tillbaka dig på då den beskriver dina/företagets stora beslut. En marknadsstrategi beskriver hur du/ditt företag ska förhålla sig till marknaden och omvärlden samt vilken ambitionsnivå ni ska sträva efter.
Ett strategiskt beslut i din marknadsstrategi kan vara
“Vi ska jobba med organiskt först” (trendigt)Med detta menar ni att det viktigaste med er marknadsföring är att arbeta med att sprida innehåll via organiska kanaler, med målet att bygga förtroende och öka köpvilja hos era kunder.
En taktisk plan beskriver hur ni ska åstadkomma detta, exempelvis i vilka steg ni ska aktivera olika målgruppssegment, vad ni behöver ha på plats på webben innan ni aktiverar sociala medier och när ni ska gå in och köpa annonser för att öka spridningen.
När är det särskilt användbart att arbeta optimera sin taktik?
Du behöver kanske inte arbeta taktiskt inom alla områden, men i de här fallen är det särskilt viktigt att se över sin taktik:
- Du har ett särskilt mål att uppnå och behöver att tydligt angreppsätt för.
- För att lyckas med ett mål behöver din målgrupp/kunder/användare lära in ett särskilt beteende
- Du arbetar mot en tydlig deadline, exempelvis om du marknadsför ett event
Börja med att fundera vilka områden som kräver flera aktiviteter inom din marknadsföring. Upprepar något av dessa sig särskilt ofta? Det kan exempelvis vara en säljkampanj eller en produktlansering. Börja där!
Hur kommer du igång med att arbeta mer taktiskt?
Råden är många, men för att lyckas måste du arbeta efter den taktiska modell som passar ditt arbetssätt och din produkt/tjänst.
Testa det här för att komma igång:
- Hitta ett företag eller en person du tycker gör bra saker – Studera hur denna arbetar!
- Reasearcha olika succécase på nätet – Det finns ofta beskrivet i vilken ordning man gjort olika aktiviteter för att nå ett visst resultat.
- Vilka är din taktik? Skriv ner dina steg. Försök att inte uppfinna hjulet varje gång utan optimera lite hela tiden.
Svårare än så behöver det inte vara.
Freebie! Omvandla din strategi till taktik
Jag har tagit fram en freebie i form av ett Spreadsheet för att hjälpa dig komma igång med din taktiska planering!
Ladda ner mallen för taktisk planering här.
Här kan du se ett exempel på hur jag fyllt i den för Marketing Doers övergripande marknadsstrategi om du behöver idéer för att komma igång.
Lycka till! Berätta hur det går.
Attribution – Hur vi tar reda på vad en kanal är värd
Det viktigaste mätetalet för många marknadsförare är hur mycket försäljning marknadsföringen genererar. Hur mycket försäljning vardera kanal bidrar till används oftast som ett verktyg för besluta om hur marknadsbudgeten ska fördelas.
Den stora utmaningen är att veta vilken kanal som bidrar till vad och det finns flera sätt att räkna ut vilken innebörd en aktivitet i en kanal har haft under kundens resa till köp.
Det är sällan en kanal som gör hela jobbet när vi beslutar oss för att köpa något. Ofta behöver vi se en produkt/tjänst på flera ställen innan vi köper den. Ändå räknar vi marknadsförare på att den senaste kanalen en kund kommer ifrån när den genomför ett köp är den enda bidragande kanalen, lite är det Google Analytics fel som historiskt visat det i sin standardrapport.
För att lösa utmaningen att veta vilken betydelse kanaler har under en kunds resa till köp, och vilken intäkt samtliga kanaler bidrar till, använder vi oss av attribution. Möjlighet att spåra ett köp finns på flera av de plattformar du använder dig av, exempelvis hos Facebook när du gör annonsering.
Sammanräkningen sker först efter en konvertering har skett. Den längsta möjliga tiden som Google går tillbaka och kartlägger vid ett köp är 90 dagar – Facebook har just återgått till att spåra i 28 dagar. Tidigare följde de bara en användare i 7 dagar.
En frustration hos många marknadsförare är att Facebook Ads Manager och Google Analytics visar olika värde för hur mycket försäljning kanalen bidragit till. Detta bygger på att både deras tekniska verktyg för spårning ser annorlunda ut samt att de räknar på olika sätt. Som marknadsförare måste du därför ta ett strategiskt beslut för vilken plattform du väljer att ta beslut på. Du kan ändå använda båda plattformarnas rapporter i ditt insiktsarbete!
Attributionsmodeller
Det finns olika sätt att räkna på vilka kanaler som ska tilldelas värdet av en konvertering. Google Universal Analytics standardrapportering har visat “last click” med vilket menas att den sista kanalen en kund kom in via innan denne genomförde ett köp tilldelas hela värdet av en konvertering. Om vi skulle följa “last click”-modellen i våra beslut skulle vi också behöva besluta att varumärkesbyggande aktiviteter för att skapa uppmärksamhet hos kunden ska uteslutas och bortprioriteras. Det skulle förmodligen inte påverka vårt resultat i rätt riktning.
För att komma närmre sanningen erbjuder Google flera attributionsmodeller både i Google Universal Analytics och Google Analytics 4. Du kan använda dem för att jämföra resultatet och se vad du tror ligger närmast sanningen om dina kunder beroende på hur du taktiskt driver din marknadsföring.
Googles attributionsmodeller
- Last click: Tilldelar hela värdet av en konvertering till den senaste källan som besökaren senast kom in till webbplatsen via.
- First click: Tilldelar hela värdet av en konvertering till den senaste källan som besökaren kom in till webbplatsen via första gången.
- Linear: Tilldelar värdet jämnt över alla källor en besökare kommit in via till webbplatsen under sina besök innan köpet genomfördes.
- Time decay: Desto närmre konvertering desto högre värde tilldelas kanalen besökaren kommit in via.
- Position-based: Ger 40 % av värdet till första och sista källan och 20 % till resterande kanaler som bidragit till konverteringen.
- Data-driven: Tilldelar värdet för konverteringen baserat på din historiska data. Det gör att fördelningen värdet får en mer trovärdig fördelning. Detta är Googles nyaste attributions-modell och Google uppmuntrar användandet av den.
Finns det fler sätt att studera kundens kundresa?
Ja! Min personliga favoritrapport i Google Analytics är “konverteringsvägar” (GA4) och “flerkanalstrattar” (UA). Jag använder den rapporten delvis för att skapa mig en bild om de vanligaste kundresorna fram till ett köp och också för att lätt kunna söka på en kanal eller kampanj för att se hur många konverteringar kanalen/kampanjen medverkat i. Det här är även ett bra argument för att UTM-tagga alla dina länkar. Utan tagningen kan du inte se vilken aktivitet som bidragit till en konvertering.
Hoppas du blev lite klokare! Precis som med mätpunkter är attributionsmodeller i centrum i kursen Datadriven Marknadsföring. Koden “julkalendern” gäller ännu!
Spåra med taggar
Den vanligaste tankevurpan vi gör när vi ska börja spåra våra kunder och potentiella kunder är att tro att ett verktyg löser allt. Vi glömmer ofta bort att arbetet börjar långt innan vi sätter upp våra system – det börjar redan när vi börjar skapa, organiskt innehåll, annonser och webb, efter våra kunders kundresa.
Vår spårning börjar med att funderar på vad vi vill veta om våra kunder och sedan skapar aktiviteter för dem. För vardera aktivitet sätter vi upp taggar som visar på hur många kunder som genomförde det vi önskade av dem.
Vanligtvis använder vi två typer av taggar för att kunna spåra användare av digitala kanaler; UTM-taggar och event-/händelsetaggar.
Det är väldigt vanligt att vi inte kan skilja på de två olika ramverken – ändå gör de väldigt olika jobb. Förmodligen är det för att vi marknadsförare stressar upp oss när det är något vi upplever vara tekniskt.
UTM-taggar – Vilka aktiviteter kommer din trafik ifrån?
Urchin tracking model skapades av Google 2005 för att kunna visa på vilka aktiviteter utanför din webbplats som driver trafik. När du taggat dina aktiviteter med UTM-taggar så visas det i kampanj-rapporter i Google Analytics. I Google Universal Analytics hittar du rapporten under “förvärv” > “kampanjer” och i Google Analytics 4 under “förvärv” > “trafikförvärv” samt filtrera på “kampanjer i session”.
Hur fungerar det?
En UTM-tagg är en extra “sträng” med text som du lägger till på länken du vill lägga ut. Om jag skulle lägga ut en länk på Maketing Doers Instagram skulle jag lägga till den här strängen; ?utm_source=instagram&utm_medium=organic&utm_campaign=julkalender&utm_content=lucka_6
Alltså världens enklaste grej! Bara att lägga till en rad text efter din länk och du får reda mer om var en besökare kommer ifrån i Google Analytics.
Såhär kan det se ut. Ber om ursäkt för Google bild, jag kan inte visa någon kunds. Beroende på vad du vill veta om din trafik kan du välja att definiera:
- Source – Trafikkällan, exempelvis Google
- Medium – Aktivitetstyp, exempelvis Ads
- Name – Kampanjnamnet du gett kampanjen internt
- Term – Specifikt sökord för annons, mest aktuellt på Google Ads
- Content – Innehållet som du vill samla information kring
När du skapar annonser via Google Ads och har ditt annonskonto kopplat till Google Analytics taggas trafiken upp automatiskt. För andra kanaler lägger du till den extra text-strängen där du skriver in målsidan/webbadressen.
Många marknadsförare använder excel-mallar för att hålla koll på vilka UTM-taggar som ska användas var. Mitt bästa tips är att använda det här verktyget för att det ska bli extra tydligt.
Använder du en plattforms-system, exempelvis Facebook Ads Manager eller ett e-posystem som Mailchimp, kan de skapa egna taggar för dig. Håll koll på hur programmet döper taggarna för att kunna hålla koll på vilket namn som representerar vilket utskick för att kunna följa trafiken i Google Analytics.
Varför använder vi UTM-taggar?
Visst är det härligt att få ut mer data från våra marknadsaktiviteter, men varför gör vi det?
- Kunna urskilja förtjänad trafik – När vi taggar vår initierade trafik kan vi även urskilja den trafik som kommer till oss utan vårt initiativ. Särskilt önskvärt kan detta vara för organisk trafik i sociala medier.
- Vanan – Förutom att skapa oss vanan i att tänka till kring vad vi önskar oss av de aktiviteter som driver trafik minskar vi även risken att vi glömmer tagga aktiviter
- Ökat insiktsarbete – Genom att tagga upp länkar och aktiviteter behöver vi fundera ut logiken för hur vi bedriver vår marknadsföring. Det blir också MYCKET roligare att arbeta med analysen när vi kan få veta vilken aktivitet som genererar vad.
Vilka fallgropar finns?
För att UTM-taggning ska kunna fungera måste vi vara konsekventa. Är vi inte konsekventa kommer vi inte kunna nå det insiktsarbete som vi önskar.
- Vi taggar ad-hoc – Besvarar resultatet för enskilda kampanjer, men inte sambanden mellan aktiviteter som är inom samma kategori. Aktiviteterna måste döpas exakt likadant för att kunna klumpas ihop.
- Olika avdelningar har olika taggning – Varumärkesarbete och performance följer inte samma taktiska plan därför kan det se ut som ett impressionistiskt konstverk av tecken i Google Analyticsrapporterna
- Olika kanaler har olika logik för spårning – Vi sätter upp kampanjstrukturer olika för olika kanaler och därför blir de svåra och jämföra
Event-/händelsetaggar talar om hur din webbplats används
För att få fram statistik kring hur en webbplats används sätter vi upp event-taggar som visar på hur ofta en händelse sker.
En händelse kan vara:
- Lägg till i varukorg
- Visa produkt
- Scrollande
- Fylla i formulär
- Visa film
- Klick på knapp
Genom att lägga till event och händelsetagg kan vi få reda på mer om hur användare använder vår webbplats. En av de större fördelarna är att det tar bort behovet av att sätta upp särskilda sidor med information för att få reda på vad kunden är intresserad utav – vi kan istället designa vår webbplats efter hur vi tror att kunden vill använda den.
Event- och händelsetaggar skapas för samtliga spårnings-script du har på din webbplats. Du behöver således definiera event- och händelsespårning enskilt för Google Analytics, Facebook och andra system som exempelvis e-postsystem. Anledningen att du vill sätta upp event- och händelsespårning för Facebook är för att du ska kunna skicka information om vad besökarna gör på din webbplats tillbaka till Facebook. Detta är något du behöver göra om du vill skapa konverteringsannonser på Facebook. Det är också något du behöver göra om du vill skapa målgrupper i Facebook baserat på vad en grupp användare gjort på din webbplats.
Den här guiden ger dig en bra överblick över vilka standardhändelser Facebook
Den här guiden ger dig uppslag på vilka event du kan sätta upp för Google.
Ser det ut som ett främmande språk? Det gör det för de allra flesta om inte har en utvecklarbakgrund. Som marknadsförare är det viktigt för dig att kolla igenom och förstå vilka möjligheter du har när det kommer till att spåra besökarna på din webbplats.
Google Tag Manager då?
Har du hört en digital marknadsförare slänga sig med förkortningen “GTM” är det mest troligt Google Tag Manager denne menar.
Att ha många spårnings-script på din sajt som du måste ändra manuellt är inte bara krångligt och gör dig beroende av webbutvecklarhjälp – det gör även webbplatsen tyngre att ladda då flera rader av kod måste läsas av när en användare laddar sidan. För att underlätta hanteringen och minska behovet av script kan du använda dig av Google Tag Manager.
När du använder Google Tag Manager behöver du bara lägga in ett script på din webbplats. Du kan sedan sköta hanteringen av taggar i Google Tag Manager. Det minskar inte bara hanteringen av spårning i de olika verktygen – det är dessutom mycket lättare att arbeta med för den som inte förstår sig på kod.
Även om du inte behöver lära dig kod för att kunna arbeta med Google Tag Manager behöver du förstå hur strukturen är uppbyggd i GTM.
- Container – Domänen där spårningen placeras. Varje domän har en egen container, även om exempelvis din .se-domän och .com-domän ser identiska ut och innehåller samma taggar
- Tags – Grupperingen för de taggar du vill sätta upp , exempelvis Google Analytics, Google Ads och Facebook
- Triggers – De events du vill spåra under en tagg
- Variables – Värdet för den trigger/tagg som aktiverats
Det här klippet ger dig en introduktion till Google Tag Manager.
Hoppas du blir pepp på att fördjupa dina insikter om hur dina användare hittar till din webbplats och vad de gör på din webbplats. Den 4 april kommer jag hålla en öppen föreläsning om hur du bättre arbetar med spårning. Såklart ingår föreläsningen i Marketing Doers skill-pass, som du just nu får 15 % rabatt på med koden “julkalendern”
Att dela in målgruppen i segment
I den bästa av världar skulle vi alla prata med varandra en och en på ett personligt sätt. Det mest effektiva sättet att bygga en relation är att se varandra. När vi marknadsför någon är det näst intill omöjligt att prata med var och en av våra potentiella och nuvarande kunder – därför klumpar vi hop dem i grupper.
Dessa grupper kallas målgrupssegment.
Vad är ett målgruppsegment?
Ett målgruppssegment är en strategisk indelning av din målgrupp. Det här gör vi för att delvis kunna utforma aktiviteter och innehåll som är anpassat efter de olika målgrupperna men även för att kunna arbeta med tekniska system, vid exempelvis annonser och e-postmarknadsföring, för att distribuera innehåll. Segmenteringen har därför både en kreativ och en teknisk funktion.
Det största misstaget som vi marknadsförare kan göra är att inte dela in målgruppen i tillräckligt olika segment. Målgruppsegmenten ska hjälpa oss att förstå att målgruppen är olika. När målgruppsegmenten är för lika, och kommunikationen mot dem är densamma, gör de inte lika stor nytta.
Typer av segmentering
Det finns många modeller för att dela in en målgrupp i flera segment. Arbetar du på ett större företag har ni förmodligen redan segment som ni arbetar efter, förmodligen har den här modellen ett tjusigt namn. Det är bra! Utgå ifrån de modeller som hela organisationen arbetar med, men var medveten om vad den innebär när du sedan tekniskt ska dela in målgruppen i dina verktyg.
Att strategiskt besluta om hur du delar in målgruppen kan du göra från tre olika perspektiv:
- Produktkategori – Detta innebär att du definierar dina målgrupper baserat på vilken problemlösning du erbjuder kunden med hjälp av din produkt, tjänst eller service.
- Intressekategori – Om målgruppen har särskilda intresseområden vilka kommer vara avgörande när du bedriver dina marknadsaktiviteter kan du behöva segmentera dina kunder baserat på övergripande intresseområden.
- Relation – Då relationen till ditt varumärke är avgörande eller möjlighet kan du behöva segmentera på kundens relation till ditt företag/varumärke. Detta kan vara då du bedriver dina marknadsaktiviteter med syfte att stärka din varumärkesidentitet, genom exempelvis ambassadörer och/eller lojala kunder.
Förmodligen är alla dessa tre alternativ aktuella – däremot måste du besluta vilken av dem som kommer först. Det är vad som sätter tonen för hela din marknadsföring och därför kan det vara aktuellt att ta det en runda extra innan du, och din organisation, beslutar om angreppssätt.
I lucka 4 skrev jag om data. Data är vad som möjliggör segmentering. När du/ni beslutat om vilket strategiskt angreppssätt ni ska arbeta med behöver du säkerställa möjligheten att samla in data att ha som input till skapandet av dessa målgrupper i tekniska system – samt hur du ska göra det genom hela kundresan. Mer om det i kommande inlägg!
Målgruppssegmentering är bland det viktigaste vi har när vi arbetar taktiskt med vår marknadsföring. Därför kommer vi fokusera på det både i här kommer i kursen “datadriven marknadsföring” och “innehållmarknadsföring” fast med olika infallsvinklar. Glöm inte att du under december får 15 % rabatt på med koden “julkalendern”. Är du smart köper du alla tre kurser+ skill-pass då de ger dig heltäckande kunskap för att kunna ta dig an marknasutmaningar under 2023! Köper du flera kurser kan du välja kursstart.