Din varukorg är för närvarande tom!
Data är guld, men vilken data?

Allt vi gör genererar till data – till och med när vi inte gör något. För att förstå hur vår målgrupp beter sig, för att kunna kommunicera mer effektivt, vill vi marknadsförare studera datan och kartlägga beteendet.
Eftersom data genereras när en användare utför en aktivitet, exempelvis stannar vid en video i sociala medier, klickar på en annonser eller besöker en särskild plats, måste vi marknadsförare planera våra aktiviteter för vilken typ av data vi vill ha in. Genom att sätta upp att sätta upp spårningssystem och tagga (mer om det senare) våra marknadsaktiviteter kan vi på ett strukturerat sätt hålla koll på hur vår målgrupp interagerar med våra marknadsaktiviteter.
Nya verktyg har gjort att vi kan samla in många fler datapunkter än tidigare. Det är en anledning att vi pratar om “big data” och kan jobba med artificiell intelligens.
- Strukturerad data – Numrerisk data vi kan koppla till ett ID, antingen för att se hur många gånger en särskild händelse av en särskild användare har skett
- Semistrukturerad data – Data från händelser vi kan studera men kan behöva strukturera/sortera själva
- Ostrukturerad data – Data som samlas in om innehåll, exempelvis färger och tonläge i tal,
Statistik- och rapporteringsverktyg, exempelvis Google Analytics, är ofta något vi misstar för insamlad data. Dock kan vi inte nyttja datan i Google Analytics till mer än analys. För att samla in data och nyttja den behöver vi verktyg som kan laga information kopplad till en särskild individ.
När vi arbetar med insamling inom marknadsföring tänker vi oftast på persondata. Persondata är kopplad till en särskild individ vars aktiviteter kopplas till det ID denne fått på en särskild plattform. Data kan inte flyttas mellan plattformar utan en export eller en integration. I den enklaste form kan vi säga att Facebook-pixeln är en form av integration som ger Facebook möjlighet att genom ett script på en webbplats se vad en individ med ett särskilt ID gör på webbplatsen efter denne lämnat Facebook. Facebook lagrar sedan datan på sina servrar – inte på webbplatsen.
Vi kan även samla in företagsdata som marknadsförare, särskilt om vi jobbar B2B. Dock går trenden allt mer mot att samla in individen som arbetar på ett företags data i syfte att kommunicera mot den och organisationen denne jobbar på snarare än organisationen.
Hur arbetar marknadsförare med persondata?
Utan persondata kan vi inte segmentera vår målgrupp i de kanaler som vi kommunicerar genom. Som marknadsförare behöver fundera på vad som är viktigast att veta med din målgrupp, delvis för att använda det som input när du skapar målgruppssegment på annonsplattformar.
Det finns sätt att samla in de flesta former av data, men samlar du in för mycket kommer du ändå inte ha någon nytta utav den. Ska du komma igång med att samla in data bör du börja med att hitta tre viktiga faktorer att skapa 4-5 målgruppssegment med hjälp av.
Personatan du samlar in kan klassificeras i tre kategorier:
- Faktisk data – Sådant du kan veta med säkerhet om en person, som mest troligt finns inmatade i olika offentliga system.
- Attityd-data – Påverkar en persons självbild
- Beteende – Påverkar hur personen agerar
Fundera på vilka som är viktiga för din segementering och för att kunna studera dina kunders kundresa.
Demografisk – Faktisk
Demografisk data är sådan du kan samla in om en person baserat på fakta om användaren. Denna data kan hittas i andra datakällor, om inte dina egna, såsom samhälleliga institutioner (exempelvis folkbokföringen/skatteverket).
- Ålder – Vilka avgränsningar har vår verksamhet när det kommer till ålder? Finns det generationsskillnader i användadet av vår produkt/tjänst?
- Kön – Kan kön avgöra hur en person interagerar med oss?
- Utbildning – Kan det vara relevant att veta utbildningsnivå hos de du vill nå ut till?
- Jobb – Kan det vara relevant att veta vilken typ av jobb hos de du vill nå ut till?
- Bransch – Kan det vara relevant att veta utbildningsnivå hos de du vill nå ut till?
- Inkomst – Hur mycket tjänar personen?
- Boende– Villa eller lägenhet? Vad kan det vara relevant att veta?
- Socioekonomisk – Spelar samhällsklass roll?
Geografisk – Faktisk
Geografisk data kartlägger delvis om var vi befinner oss och är bosatt, men även hur vi rör oss. Beroende på vilken plattform vi bedriver vår marknadsföring kan detta spela olika stora roll. Exempelvis Facebook lägger stor vikt vid hur vi rör oss när det kommer till att förutspå vad vi är intresserad utav.
- Land – Gör landet skillnad?
- Stad – Hur resonerar plats med er verksamhet?
- Stadsdel – Spelar stadsdel roll?
- Storstad/landsbygd – Finns det kulturella skillnader?
Psychografisk – Attityd
Psychografisk data är den som kommer till störst användning när vi utformar vår kommunikation, däremot är den svårare att kartlägga. Viss data om intressen och digitala beteenden finns på de plattformar vi bedriver vår marknadsföring, men för att få samla in data som bekräftar hypoteser om vår målgrupp behöver vi genomföra marknadsaktiviteter som ger vår målgrupp möjlighet att interagera med olika typer av innehåll och budskap.
- Intressen – Vad gillar personen? Vilka community-specifika och kulturella faktorer spelar in?
- Konsumtion och köpbeteende– Vilken typ av konsumtionsmönster har personen? Några särskilda kategorier som väger extra tungt? Var handlar personen? Budget eller lyx?
- Livsstil – Hur lever personen?
- Politik, åsikt – Spelar politiska åsikter roll?
- Rörelsemönster – Hur mycket reser personen? Pendlar personen?
- Digitala beteenden – Vilken typ av innehåll konsumerar kunden? I vilka kanaler?
Personlighet – Beteende
På samma sätt som när vi kartlägger psychografisk data behöver vi testa oss fram även när vi kartlägger personligheter och deras beteenden. Det är således mycket svårare att få svar på varför vi gör val. De faktorer vi letar efter är:
- Psykologisk – Personlighetstyp
- Triggers – Vad får dem att agera? Kan vi låta beteende styra vår segmentering?
Är det fortfarande svårt att greppa hur man jobbar med detta? Titta på det här 6 år gamla klippet med Alexander Nix från Cambridge Analytica, en av de som hjälpte Donald Trump till vinst 2016. I det här klippet berättar han vilka datapunkter som var viktigast för dem i skapandet av målgruppssegment och budskap.
Källor till data
Vid insamlandet av data för dessa datapunkter kan du använda dig av olika källor. Det kan vara användbart att lista dina datakällor för att se hur du kan kartlägga dina kunder, och sedan fundera på hur du använder dem.
Källorna kan kategoriseras i dessa tre kategorier.
- Förstahandsdata/egen data – Data som vi samlar in från våra egna kunder, hämtas från vårt CRM-system. Kan exempelvis vara köpdata och beteendedata.
- Andrahandsdata/plattformsdata – Data som de plattformar vi är verksamma på har hämtat från deras användare, exempelvis sökord, intressen och beteendedata. Det här är datan vi får låna på exempelvis Facebook när vi skapar annonser.
- Tredjepartsdata – Data från tredjepartskällor som kan implementeras på en annan plattform, exempelvis intressen och beteende men även annan data om exempelvis väder eller andra triggerfaktorer. Det kan även vara data som andra delar med sig från på en plattform, som sedan används för att utveckla algoritmer och distribution av innehåll.
För att kunna få koll på hur ditt ekosystem sitter ihop och hur du ska kunna koppla system till varandra behöver du även kartlägga hur datan samlas in och hur den lagras.
Hoppas du blivit lite klokare kring vad vi menar när vi pratar om data.
Det här kommer vi också jobba med att kartlägga i kursen “datadriven marknadsföring” som du får 15 % rabatt på med koden “julkalendern”. Koden fungerar på samtliga kurser! Köp en eller allihopa.
Kommentarer
Ett svar till ”Data är guld, men vilken data?”
[…] I lucka 4 skrev jag om data. Data är vad som möjliggör segmentering. När du/ni beslutat om vilket strategiskt angreppssätt ni ska arbeta med behöver du säkerställa möjligheten att samla in data att ha som input till skapandet av dessa målgrupper i tekniska system – samt hur du ska göra det genom hela kundresan. Mer om det i kommande inlägg! […]
Lämna ett svar